– ett stycke skog i Din trädgård.
av Saima Olofsson (1999)
Säga vad man vill om inlånade ord och begrepp, men ibland finns det inget riktigt bra uttryck i svenskan. Woodland är ett sådant ord. Det är ju ingen skog, det är precis som med stenpartiet och perennrabatten en helt igenom anlagd del av trädgården. Syftet är att kunna odla vissa slag av växter; nämligen de skuggföredragande och kalkskyende.
Önskeläge.
Sluttar tomten mot norr, öster eller väster och har ett gott skydd för kalla vindar, t.ex. morfars gamla välansade granhäck på tre meters höjd, då har Ni ett idealläge för woodland.
Vatten i woodland.
En damm och en bäck ger alltid ett extra plus till trädgården. Förutom svalka och högre luftfuktighet, bidrar vatten till ökat fågelliv. Mesar, finkar, sångare, alla är de törstiga och bada gillar de. Att dricka sitt eget badvatten har de inga åsikter om. Fågelkvitter blandat med vattnets porlande i bäckfåran, det är fint!
Jorden – grundförutsättningen.
För att en anläggning skall bli lyckad, måste alltid hänsyn tas till växternas krav. Jordens beskaffenhet är mycket viktig. När det gäller woodland duger inte lera. Om den är för hård och på gränsen till blålera, täck över eller byt ut den och tillför kompost, blandad med riven torv, sand och grus. Lättlera i botten ger däremot ett fint underlag. Bygg upp och terrassera med torvblock, stockar, grenar, stubbar, stenar. . . Fyll upp emellan med den blandade komposten. Tänk på att det är surjordsväxter det handlar om, så kalka inte!
För att tillverka en lätt och luftig jord kan man använda kompostkvarn. Kör grenar och kvistar, gamla perennstjälkar mm. Det blir ett lämpligt tillskott till vilken jord och vilken användning som helst. En bra kvarn kostar så köp ihop med grannen eller kompisen. En svag sådan frestar på Ditt tålamod.
Att matjordslagret bör vara ordentligt tilltaget, är väl ingen hemlighet vid det här laget. Här skall bli en träddunge! Ingen liten åthutad och illa beskuren tårpil eller Betula tristis (den har fått rätt namn!). Nej, meterdjupt och genomporöst måste det vara och gäller det arealen lånar vi recept av Kajsa Varg: ”Man tager ett tunnland…” Då blir det träd för fåglar att bygga i och kronor som gungar i vinden, då prasslar löven och grenverket skänker skugga åt markens örter.
Innan Du bestämmer trädsorter, tänk på rotsystemen. En del breder ut sig i jordytan så att trillium och andra åtråvärda woodlandsväxter måste få en dos mulching vart och vartannat år. Det är de riktigt stora parkträden, som en del lönnar och de klassiska vattenslukarna, björkarna, jag tänker på.
Vilka träd skall vi ha?
Vad skall växa i vår framtids skog? Välj bland snabbväxande parkträd och krypande dvärgar, bland smala pelarformer och brusande yviga bladmassor. Palettens alla nyanser står till Ditt förfogande: Från mörkt blodrött över till rosa, från ljust gulvitt till dovt chokladbrunt och i alla toner i grönt till vitt. I de brokbladiga sorterna kan Du på ett och samma träd få de mest skiftande färgsammansättningar. Lövens former ger fler möjligheter till jämförelse och variationer. Låt stora breda heltäckningsblad avlösas av filigransarbeten och små runda löv ställas mot djupt flikade ”jättevantar”.
Nu krafsar Du inte längre i en sandhög med frimärken, fullsatt efter en stunds pulande med planterspaden. Nu rattar Du en traktor med skopa och släp, nu har Du bytt upp Dig till största spadstorleken, nu anläggs det som kommande generationer får glädje av. ”Det här arboretet anlade farfar vid seklets början, han startade faktiskt på våren-99.”
Så kommer Dina barnbarn att berätta om Ditt woodland. Men då vill det till att Du ordentligt har dokumenterat det hela. Med kartor och bilder och växtlistor. Och med evighetsetiketter. Stora tydliga bokstäver, inristade i zinkplåt, plast eller varför inte i koppar.