Föreläsning om Rhododendron
av Bengt Karlsson
Rhododendron – en liten introduktion till ett intressant växtsläkte
Rhodendron calophytum storblommig kinesisk art härdig i zon 3 möjligen 4
Varför rhododendron? Intresset för rhododendron har ökat markant under senare år och fler och fler hybrider har hittat till svenska plantskolor – oftast via de stora plantskolorna i Tyskland och Holland. Tyvärr är utbudet begränsat till nästan bara hybrider – lila (catawbiense grandiflorum) – vita (Cunninghams White)- röda(Nova Zembla) och det händer numera att riktigt spektakulära hybrider dyker upp på diskarna. De senaste åren har det dock kommit en del vackra medelstora tyska hybrider – bl.a från Hachmanns i norra Tyskland. Lovande hybrider – lämpliga för den mindre trädgården i alla stilar och färger. Hachmann har f.ö. fått Gold Award av ARS för sitt hybridiseringsarbetet. Hans bidrag på hybridområdet är enormt! Det handlar om hundratals hybrider gjorda från 70-talet och fram till idag!
Vackra hybrider finns alltså, men vi saknar framför allt rhododendronarter som har sitt ursprung i Kina, Japan m.fl. länder. Har man tur stöter man då och då på sällsyntheter på trädgårdsamatörernas eller rhododendronsällskapets marknader. De kommersiella jättarna har ännu inte visat framfötterna när det gäller ”rena” arter. Möjligen kan detta bero på att arter är svårare att föröka med moderna metoder?
Peter Alan – en modern hybrid med markant fläck i svalget
Rhododendron har en särställning mellan blommor och träd – bra när man vill göra rum eller gestalter i sin trädgård. De är vintergröna – sammanhållna buskar som kan kombineras med andra surjordsväxter, skapar rum och ”fyller” ut när allt annat har vissnat ner framåt höstkanten.
Rhododendron är grekiska och betyder i direktöversättning rhodo = ros eller blomma och dendron = träd. Helt enkelt ett blommande träd. Ordet rhododendron dyker upp först hos läkaren (och botanikern) Dioskorides år 100 efter Kristus, men då som en beteckning på en helt annan växt Nerium Oleander. Linne tog namnet och ger det till rhododendronsläktet. Linne var f.ö. först ut med att bestämma några (5) rhododendronarter bl.a. en svensk art som finns i Jämtland – Härjedalen som döptes till Azalea Lapponicum. Finns att beskåda i fjällvärlden bland kalkrika klippor. Svårare att odla i de mildare delarna av Västsverige.
Rhododendron lapponicum i blom
Bakåt ända till Alexander den Store finns beskrivningar av rhododendron – azalea luteum. Det berättas att delar av hans här vid ett tillfälle åt av luteumhonung och soldaterna blev sjuka. Rhododendron har funnits i ca 200 miljoner år och man har funnit fossilier som är ca 50 miljoner år gamla. I Sverige vet vi egentligen inte hur stora eller hur gamla rhododendronarter blir – vi har för kort erfarenhet av att odla (det finns gamla catawbiense från 1880-talet) I naturen blir vissa trädbildande arter upp till 25 meter höga (som arboretum i Nepal – se bilden) och upp till 200 år gamla.
Vad är så speciellt med rhododendron?
Det är det största släktet inom Ericaceae (ljungsläktet) med sina ca 1000 arter och med en enorm variation i växtsätt, blad, bark och blomma. Det finns t.ex. giganter som har 1 meter långa blad ner till krypande dvärgar som har ett blad som är 8-10 mm långa. Bladformerna varierar också – det finns alltifrån cirkelrunda till arter med knivskarpa lavettliknande blad.
Hur skiljer man på olika rhododendron?
Det finns olika botaniska kännetecken. Släktet kan delas i två grenar eller huvudgrupper; lepidota (populärt kallad alprosor) rhododendron har sköldhår på översidan av bladen medan detta saknas hos vanliga rhododendron (storväxta) och elepidota. Lepis betyder just skal eller sköld. Det går i princip inte att korsa en lepidot med en elepidot (men undantag finns). Lepidoternas blad luktar ofta starkt. Sköldarna på bladen reglerar vattenbalansen i växten – öppnar och sluter sig vid behov.
Utbredning
Finns över hela klotet – från USA till tropiska delarna av nya Guinea. Om man gör en grov indelning kan man säga att ju högre upp man kommer i bergen(3-4000 m) ju mindre blir arterna och omvänt – lägre ner större blad och uppväxt växtsätt och i regel större blomma. Vår rumsazalea – en hybrid av arten Simsii kommer från bl.a. China (Chang Jiang valley), Thailand, Laos och Burma. På senare år har det tillkommit fler arter.
Vi har alltså arter som går bra i extrem kyla och förekommer på Grönland och i Nordamerika. I alperna finner vi också låga lepidoter som ferrugineum och vid svarta havet i Portugal och Spanien den lövfällande azalean luteum. I Nordamerika finns ca 40 inhemska arter som passar utmärk för odling i zon 3. Vid Beringssund, i Japan och Korea finns ca 80-90 arter också härdiga (med några få undantag) bl.a. en härdig gudomlig azalea, som heter Schlippenbachii (med fjärilsaktig blomma). På Nya Guinea finns ca 300 arter men ingen härdig i Sverige möjligen i skyddat läge i köksfönstret.
Rhododendronarter i ”smörhålet”
De mest spännande arterna för oss i Mellansverige växer i Himalayaregionen, Tibet, nordvästra och sydvästra Kina. I detta område finns en enorm artrikedom och de flesta arter som jag driver upp på Klöva har sitt ursprung i dessa trakter. Här finns ca 400 arter –varav några nyligen upptäckta. I Nepal, Bhutan, Assam finns ytterligare arter, men dessa är med få undantag inte härdiga i Mellansverige. I dalgångarna där det råder subtropiskt klimat finns trädbildande och på upp till ca 4000 meters höjd låga mattbildande, som täcker kvadratkilometer med bergssidor. Favoritområde är nordvästra Kina – Yunnanprovinsen med alla läderartade vackra arter oftast försedda med indument och toment.
Plantering och jordmån
Ett plus om man kan göra en hel bädd s.k. raised bed med ca 3 dm hög torvblockskant fylld med ett medium som består av 80% grov naturtorv och 20 barkmull – luftigt – genomsläppligt med ett ph på ca 5. Den som inte vill göra sig detta besvär kan köpa färdig rhododendronjord. Rhododendron står gärna tätt tillsammans och bereder själva jorden med sina trådsmala vita rötter, som kapslar in osmält jord i sina rotklumpar. Gödning varje år ingen nackdel – ta vad ni har i lagom doser. Undvik för mycket NPK, ta istället potatisgödning….med lägre kvävehalt.
Art = en i naturen förekommande typisk planta med artkaraktäristika i blad, växtsätt, blomma m.m. Hybrid = art x art eller mängder av arter som korsats och återkorsats med varandra. Svårt att göra hybrider – lätt hantverksmässigt, men svårt att ”träffa rätt”. Hachmann berättade att ur tusen plantor får han en eller två fullvärdiga vackra hybrider. Min egen lösning är att göra enkla primärhybrider art x art så man kan beräkna utfallet…, En mängd anledningar att korsa – för blomma, färg, spännande bladverk, växtsätt. Men det måste finnas minst en originell tanke med varje hybridförsök – annars kan det kvitta
Bestämningsnycklar för rhododendronarter: bladprovning
Filtade bladundersidor = indument hos ett antal arter i bl.a talienseserien
Nedan finner ni arter som finns inom huvudgruppen Hymenantes som rymmer Ponticums 24 undersektioner. Varje undersektion som ex Taliensia rymmer i sin tur ett antal arter, som alla har sina speciella bladkaraktäristika. Uppgiften består av att identifiera vilka 10. Ni får bestämningsnycklar till varje art och skall sedan försöka lista ut vilken art det rör sig om. Den vanligaste nyckeln är bladform och filt s.k. indument= luden undersida i olika gula och bruna färger och toment=luden ovansida. Ni kan arbeta individuellt eller i grupp för att lösa uppgifterna.
Campanulatum* har högglansiga läderartade ovala blad med ett mjukt kanelfärgat lite pudrat indument på undersidan av bladen.
Taliense* har gett upphov till taliensegruppens namn. Taliense har en kraftig tjock vit/gul filtad undersida och en svag doft av honung eller rökelse.
Bureavii* kungen bland taliensarna. Lite buckliga blad med markerad indumenterad undersida. Brunrött tjockt indument
Traillianum* har som ovanstående kraftiga läderartade spetsiga blad. På undersidan märks en indragen kant som saknar indument. Traillianum är svagt indumenterad.
Tsariense* är en dvärg med mycket kanelbrunt indument undertill och tomentpudrad ovansida. Som andra i talienseserien mörkt gröna glansiga blad.
Rex* kallas arten vilket betyder kung på latin och Rex gör sannerligen skäl för namnet. 15 – 30 cm långa mörkgröna lite kullriga blad med brunt tätt indument
Oreodoxa* har små nätta lite rundade blad utan indument men däremot med en grön-blå ton på undersidan av bladen. Kallas på kinesiska för ”bergens ära”. Blir ett nätt litet träd som blommar tidigt på våren(april)
Brachycarpum* har ovala lite kupade/rullade blad med gråbrunt indument på undersidan. Härdig art.
Yakushimanum* en kompakt låg buske med vackra cigarrformade mörkgröna blad med rikligt med indument på undersidan och en högglansig läderartad ovansida.
En primärhybrid ingår som utslagsfråga. Nummer 11 är en korsning mellan två av de tio ingående arterna – vilka? Yakushimanum är modern, men vem är fadern?????
Varför hybrider när det finns arter??? Artikel skriven av Bengt Karlsson
En utmärkt hybrid = windwalker. Sammanhållen klase, fläck i svalget och orginell färgsättning
Vad är en hybrid? Hybrider uppkommer på i princip två sätt. Någon (djur eller människa)
pollinerar en art med en annan art. Avkomman får egenskaper från moder – och faderplantan.
Det vanligaste är att en ”hybridsör” gör en korsning och kalkylerar utifrån ett tänkt utfall ”.
Exempelvis om jag korsar yakushimanum med calophytum så kan det bli en planta med
x,y,z egenskaper. I detta fall mindre intressant än både moder – och fadersplantan!!
Korsning art x art ger ofta det vi kallar ”intermediär” avkomma, vilket betyder att avkomman
får egenskaper från både mamman och pappan typ 50/50. Detta gäller dock inte alla arter.
Vissa arter ”tillåter” inte pappan att dominera och vice versa!!!
Naturhybrider är exempel på när ”naturen har sin gång” och ”bina och insekter” agerar
pollinerare. Förmodligen har hela rhododendronsläktet uppstått på detta ”naturliga sätt”.
Exempel på detta har vi på nära håll när Björn Alden gjorde en insamling i Yunnan Kina på
90-talet i Yunnan, Kina. I hans insamligen ser man vad naturen själv kan hitta på. Merparten
(inte alla) av de insamlade arterna är just naturhybrider och inte ”rena arter”. Det märker man
både på bladverket och nu när de senare går i blom.
Vad är eftersträvansvärt?
Hybrider bör tillföra något nytt antingen på blad eller blomsidan eller i själva växtsättet. Det är idag svårt att ”slå” den tyske giganten Hachmanns när det gäller att skapa hybrider.
Hachmanns metod att så 1000 ex av en korsning och sedan selektera några få procent – är i princip nästan oslagbart, men det bör gå……
Danskspåret
Danska rhododendronhybridisörer gör ofta primär-och sekundärhybrider, gärna inom talieseserien, där bladen (indumnetet) och den mörkgröna bladöversidan är det centrala –
blomman blir då tyvärr ett underordnat mål – alltför ofta vita eller rosa. Plantorna blir till små kompakta kuddar som har ett stort skönhetsvärde Bra ”danskar” blir därför vackra estetiska dekorativa exemplar som passar väl in i grupperingar och partier och pryder sin plats. En kombination av olika bladplantor med olikfärgat indument ger ett vackert ”färgspel” och man vet oftast vad som kommer ut i slutändan. Korsningarna blir oftast intermediära dvs hamnar utseendemässigt mitt emellan moderplantan och fadern.
Olika tankespår för blivande hybridisörer.
Vi kan också göra bra redan prövade hybrider, som i dagsläget är svåra att få tag i – utgångna ur sortimenten eller helt enkelt bortglömda. Danskarna har lagt sig i ett säkert ”spår”. Det är aldrig fel att göra en vacker indumenterad bladplanta, som är ”good enought” . Vill man gå in och spetsa i korsningsarbetet, så bör man även tänka in blomman. Här kommer den första svårigheten. Vackra blad med vacker blomma. I vilka riktningar kan man gå när det handlar om blomning ?
Hybridisera för vackra blommor
Storblommighet är naturligtvis en eftersträvansvärd egenskap. Calophytum kanske mer än sutchuenense är en härdig art som kan ”bära” upp och fram både storblommighet och storbladighet. Den storblommiga moderplantan kan sedan användas och korsas med oranga, gula eller röda i syfte att få fram intressanta blomfärger!
Att åstadkomma storbladighet
Här finns mycket att göra!!! Blod från storbladiga ex ”giganterna” macabeanum, sinogrande, hodgsonii (sök på bilder = google) kan med fördel korsas in i in i härdiga arter och primärhybrider. Här behöver vi ta fram en ”möjliggörare” på mödernet som kan fungera som ersättare för brachycarpum. Brachycarpum bär med sig många negativa effekter och ger inte
ger tillräckligt bra avkomma. Liten blomma, som oftast döljs i bladverket. Möjligen kan man återkorsa ett varv till med några storbladiga arter ex F2 som Sven-Göran och Kaarel i
svenska rhododendronsällskapet har gjort alltså (brachycarpum x mac) x mac, vilket skulle kunna ge extremt storbladig avkomma (30 cm långa blad)
Vackra bladformer –
–– lancettlika eller runda blad
Här finns möjligheter att göra spetsiga lancettlika blad genom att använda makinoi, roxianum, strigilosum m.fl. Bra exempel är den kända korsningen ”Blueberry” som har en tydlig
igelkottskaraktär. Själv har jag testat makinoi x strigilousm och fått fram en rödblommande igelkott. Runda blad är ytterligare en eftersträvansvärd egenskap. Orbiculare, wardii,
Thomsonii m.fl är tänkbara fäder. Som mor skulle exempelvis oroedoxa kunna användas.
Trädartade och/eller vacker bark
Ett mål skulle kunna vara att korsa fram rhododendron som har trädkaratär. En del har ju redan denna form ex oreodoxa, calophytum, sutchuenense m.fl. Här kan man göra ”träd” med vackrare och annorlunda blommor – gärna röda, gula et.c
Senblommande ––– ett måste
Jag har gjort försök att framställa juli-augustiblommande och tagit fram bl.a (brach x auriculatum) och gångat dessa med auricultumhybrider typ Roystonehybrider. Vi får se.
Miniatyrer=dvärgar
Jag har odlat fram ett antal ”små” dvärgar ofta med proteoides som far. Dessa blir miniatyrkuddar som passar den lilla trädgården. Här kan man också exprimentera med olika
blomfärger, som rödblommande kuddar et.c. Ex Viscy x preoteoides eler Polarnacht x proteoides. Ett problem är tillgång på pollen. Minirhododendronen proteides tar väldigt lång
tid på sig att sätta knopp!
En liten förmaning
Det verkar höra till att många nybörjare i ren glädje och kreativa anfall ”gör vad som faller en in” att skaparglädjen skvalpar över. PÅ SRS:s frölista finns ibland exempel på detta.
”Spontanhybrider” är ofta ett resultat av ”vad som blommar just nu” –”man tager vad man haver” i pollenväg. Man tar ofta pollen och slumpar så fram en hybrid utan tanke. Ett annat
sätt skulle vara att gör ”strategiska korsningar” dvs bestämma sig för olika medvetet valda serier – som följer medvetet valda tankebanor. Frågan är ju egentligen – vilka hybrider vill vi
se i framtiden! Hybrisera mera!!
Tidiga vårhälsningar från
Hybrider (1991-2009)
Lyckade
Insigne x smirnowii (*) Mycket friska och gröna blad = som
en stor insigne (*finns hos Gunnar B och kallas ”Bengts Best”)
”Bengts Biggest är brachycarpum ”Tigerstedtii” x auriculatum.
Senblommande, vit blomma. Den senare har jag använt för att
”gå vidare” med en F2-genration.
Hybrider 1996 – 2005 som blommat
Insikt om att hybrider skall tillföra något ”nytt” eller möjligen
upprepa gamla framgångar. Olika ”tankespår”.
Röd/svartblommande indumenterade:
yaku x strigillosum
yaku x sanguineum v haemaleum (röd/svart blomma liknande
Crimson P)
Crimson Pippin x sanguineum v haemaleum (återkorsad för
helsvart blomma)
makinoi x Crimson Pippinmakinoi x strigillosum (lacettliknande blad hos båda
föräldrarna + röd blomma/bladknopp)
yaku x mallotum (röd blomma, tegelfärgat indument)
(yaku x hematodes) x sanguineum v haemalueum
(yaku x hematodes) x hamatodes
principes (naturhybrid =röd blomma) x strigillosum
Storbladiga
brachycarpum x macabeanum
(brachycarpum x auriculatum) x rex
(brachycarpum x auriculatum) x Roystones auriculatumhybrid
calophytum x strigillosum (mycket tidig –röd stor blomma)
calophytum x sanguineum v haemaleum (tidig svartröd)
calophytum x fictolacteum (härdig storbladig)
smirnowii x rex (rexlik – vackra stora blad)
watsonii x calophytum (storbladig)
calophytum x watsonii (storbladig)
campanulatum x watsonii (storbladig)
campanulatum x rex (runda vackra blad – tegelfärgat
indument)
Hybrider ––– ej blommat
forrestii repens x calophytum
brachycarpum x sinogrande (Kaarels ide)
(brachycarpum x auriculatum) x sinogrande
Cunninghams White x sinogrande
Silver lady x mallotum
yakushimanum x proteoides
yakushimanum x pronum
Yaku Queen x mallotum